Jag är tacksam över att det inte är några konstigheter att jag åker till min son för att ungås en stund på en söndag.
Jag vet att alla inte har det så, därför är jag så tacksam över att det inte är några konstigheter över att jag kommer förbi för en fika eller för att bara slappa till en film en stund.
Jag kan erkänna att jag undrat över om jag kommer in och stör eller blir för mycket!
Men jag har frågar och jag tror att svaren om att det är helt ok är helt ärliga!
Så jag är glad att vi alla vuxna gör allt för att barnen ska må bra utifrån de förutsättningar vi har.
Tacksamhet är den känsla jag bär på!