Det känns det så hopplöst när det bara är gnäll, bråk och tandagnissel på morgonen...

Pojkarna vet precis hur det ska reta varanndra på bästa möjliga sätt.

För att få ut bästa möjliga resultat..

Sen på kvällen är de som de bästa vänner.

T.o.m gaddar ihop sig när jag och mannen tillrättarvisar nån av dem.

Det är väl så att bråk och sedan att bli sams  gör att man kommer närmare varandra.